hederstärnans tal i repris
Alla älskade mej och mitt tal.
Just därför kommer det nu upp här så att även ni kan njuta av det.
Det var enligt alla, det bästa talet på hel kvällen.
Folk skrattade, och applåderna flödade.
Du frågade om jag ville vara din tärna,
jag suckade djupt men svarade - GÄRNA!
Nu var det ju inte riktigt så det var,
jag började böla och fick snyfta fram ett - jaaaa.
Om du visste vilken ära det är för mej,
att stå här och dela denna dagen med dej.
Att tänka på allt vi gått igenom ihop,
och alla gånger du typ gett mej krupp.
När du ringde och sa - jag har gått vilse på visingsö,
har fått mej att skratta så dant så jag var nära att dö.
Du skulle verkligen behöva en GPS,
eller en atlas så du alltid hittar rätt adress.
Kanske var det just en GPS som ledde dej till denna karl,
du vet ju att jag tycker att han är underbar.
Nåt bättre kunde du inte funnit,
jag förstår att du efter Herr Lindgren har sprungit.
Idag har ni blivit ett äkta gift par,
jag vet att jag är tröttsam men jag börjar bli klar.
Genom blod, svett och tårar,
långa, kalla vintrar och sköna, varma vårar.
Börjar nu erat äventyr att kämpa för livslång kärlek,
en resa med både tårar, skratt, ångest och svek.
För nu har ni satt ringar på varandras händer,
och därmed lovat att älska varann både med och utan tänder.
Lycka till i framtiden, ni förtjänar det bästa.
Jag fick ju lära mej att rimma på det mesta.
Det här var ett försök till lyckönskningar från mej,
och jag som varit så nervös, det gick ju helt okej!
Som ni förstår så gjorde jag succé!
Nu blir det Kinnarps, så vi hörs ikväll och då på hemmaplan.