ångest?!
Solen skiner idag.
Antagligen är det en av de sista dagarna solen behagar visa sej.
Mitten av september närmar sej.
Snart är det oktober.
Snart ska vi ställa tillbaka klockan.
Kvällarna blir allt mörkare.
Jag kan acceptera det, fine!
Men det som verkligen inte fick hända, hände igår.
Mina ögon tårades, jag ville bara skrika rakt ut!
Jag hörde flyttfåglarna.
Nu är de på väg bort härifrån.
Mot varmare breddgrader.
Kvar blev jag.
Ensam i mörkret.
I samma stund jag hörde dom, kom den alltid så roliga höstdepressionen.
Det är sant.
Jag fick nästan frossa!
Riktigt så illa är det inte, jag är inte deprimerad nu längre.
Det finns inte mycke att njuta av denna årstiden.
Nya modet snackar alla om, det finns inget som höstmodet!
Men om man är inte är nån fjolla som älskar kläder då?
Det bästa modet för mej, det är så lite kläder som möjligt.
Men för det krävs sommar.
Den är slut nu, den var för kort!
Man kan aldrig få nog av sol och värme.
Väl medveten om att hata är ett starkt ord.
Men jag formligen HATAR höstrusk och snöblask!
Jag vill gå i ide och vakna i maj!
Bäst att leta fram långkalsongerna för säkerhetsskull.
Åh jag tycker hösten är mysig men alldeles för lång. Oktober och maj är mina favoritmånader :) Och höstmode I love haha
