Angelica Fransson

Äntligen börjar denna veckan ta slut.
Har känts som den varit oändlig.
Men nu är det sen söndagkväll.
Imorgon är det ny vecka, vilket innebär nya möjligheter.

Har nu suttit en timme lite drygt och försökt skriva ett tal till bröllopsmiddagen.
Utan resultat.
Det är ett tomt papper.
Enda skillnaden från när jag började med detta projekt är att det nu står "bröllopstal" längst upp.
Jag har ju en månad på mej.
Men helt plötsligt kom stressen krypande, känslan av att inte hinna tränger sej upp i halsgropen.
Jag borde väl inte ha nåt problem att skriva nåt sånt?
Det är ju mej vi pratar om.
Jag som alltid brukar vara så uppfinningsrik och full av fantasi och idéer.
Men inte idag, inte en suck.
Inte minsta tillstymmelse till första raden ens en gång.

Jag vill tro att det löser sej.
Mitt största problem.
En dålig egenskap, eller rent av bra egenskap?
Jag tror alltid att allt löser sej.
Bra eller dåligt?

Jag ska försöka sluta vara så jävla positiv.
Det kan inte vara bra för hälsan i det långa loppet.