Angelica Fransson

Då försöker vi istället få till ett på något sätt givande inlägg, i form av filosofi.
Dessa "kvällstimmar" har ägnats mycke åt att fundera och filosofera på vad fan det är med mej.
Har funnit ett relativt klokt svar på den frågan.

Jag har nog fan fått en pil i röven!
Ont gör det också, tyck synd om mej!
Jag har inte drabbats av kåtslag eller en släng av svininfluensan.
Detta är något värre.
Det kan faktiskt vara så att pilen som träffat mej i de bakre regionerna tillhör den där jävla Amor.
Är inte pilen hans så är det nog Guds pil.
Gud kanske straffar mej för att jag blint trodde på att han skulle förlåta mina synder.
Oh no, jag blir inte förlåten för mina synder!
Shaky!
Jag fortsätter synda iallafall, surgubben där uppe kanske tröttnar på mej till slut och låter mej komma till himlen iallafall.
Undra hur lång tid det tar innan han slänger ut mej om jag skulle flyga på Amor och slå ihjäl fanskapet!?
Ge mej såna här känslosamma åkommor...

FNYS

Minns ni för ett tag sen när jag skrev om sommarflörtar!?
Jag skulle skaffa en och se om det gick över i mitten av augusti.
Det går inte över, det blir fan bara värre!

Jag kan inte låta bli att tänka på dej!
KARLJÄVEL!!

Vill någon vara så hygglig och dra ut den där sablans pilen ur min röv så jag kan fortsätta leva mitt känslokalla, enmansliv utan att behöva bli alldeles varm inombords när jag tänker på karljävlen!?

Ooh, varm i hela kroppen!
Det är trots allt inte så dumt!
Det är ju höst!
Tända-ljus-och-ligga-i-soffan-under-filten-mys är ju trevligt!

Hmm...
Slutsatsen blir iallafall följande, sommarflörtar går nödvändigtvis inte över!
Fast i detta läget kan det nog visserligen vara andra faktorer som spelar in också.
Vilken bitterljuv känsla.
Kärlek!?

Att vara eller inte vara, det är fan frågan!